Den 20 juni utlovade jag alla läsare en riktig saga. Ta den som en belöning för uthållighet.
”Det kommer en gång att finnas ett land som har en kung som bor i ett slott” började jag preliminärt och utlovade en traditionell story med prinsessor och drakar.
Tidsformen var futurum men egentligen handlar alla sagor om det som är. Det finns någonstans på vårt bullriga klot en kung som har en dotter. Sådana benämns prinsessor.
I landet finns också en drake. Och vart än prinsessan gick och vart hon än vände sig, följde draken henne tätt i spåren. (Det gjorde den ofta också med hennes far men han var inte lika intressant.)
Prinsessan vred sina olyckliga små händer. Ack, sade hon, finns det då i hela riket ingen som befriar mig från den vederstyggliga draken?
En påpasslig journalist publicerade omedelbart hennes utbrott. Prinsessan måste gå in på slottets könsneutrala WC för att få gråta ut.
Detta pågick i hundra år. Då läste prinsessan i Kron-Nytt (ett internt informationsblad för kungligheter) en liten annons där en riddare lovade att omedelbart, tappert och utan (pekuniär) ersättning befria vilket kungarike som helst från vilken ohygglig drake som helst!
Prinsessan sände genast e-post till riddaren, som infann sig följande dag. Han flög, men hans hemland låg öster om månen och därför tog resan ett helt dygn i anspråk.
Prinsessan berättade om sitt bekymmer. Riddaren gick oförvägen till drakens redaktion och sökte anställning! Han kände en trollpacka som förfalskat rekommendationer från flera kontinentala bulevardtidningar och därför städslades han omedelbart och hans uppgift blev att bevaka kungahuset!
Det kan man ju begripa vad han sedan hittade på och vilka rykten han spred ut! De blev alla trodda, draken publicerade dem och miste samtliga prenumeranter. Prinsessan och riddaren ingick äktenskap och levde lyckliga i alla sina dagar. De läser aldrig tidningar och de tittar inte på TV.
Inte ens på naturprogram från BBC!