– Nu gjorde du ett fynd! sade hon i kassan.
Den långa kunden såg belåten ut.
– Fem euro, sade kassan.
Jag kunde inte se något fynd. Mellan dessa två kvinnor på disken fanns bara en vanlig porslinsmugg. Vad berättigade dem att om denna ordinära kopp bruka beteckningen ’fynd’?
Jo, försäkrade de varandra, samtidigt och på en gång: Den ingår i en serie!
Se där vad som skiljer denna världens koppar och muggar från mängden och förhöjer deras värde.
Ingår du i en serie?
Ingår jag?
För det mesta brukar individualitet, kanske också originalitet i ordinära doser, betraktas som eftersträvansvärda egenskaper hos mänskor. Stora mängder pocketlitteratur trycks och inhandlas för att lära oss att rätt handskas med och utveckla denna vår särart.
Men när jag tittade mig omkring i lopptorget, jag menar lokalen där man handlar med varor för återbruk, såg jag ytterligare två tanter – hon, ryskan, och hon med kryckorna – nicka bekräftande. Jo, lät de förstå alla, den långa kunden har gjort ett fynd!
Så jag blev ensam med min skepticism.
Helt ensam.