«

»

nov 18

Möten, virus och mänskor, del 1332 N

Första gången jag hörde talas om fru Mögelberg var när hon hade problem med sitt hus. Hon lät sätta in en annons i tidningen: ”Vi har fuktskador i huset och vet inte vad som orsakat dem. Om någon har en lösning på vårt problem, ber vi honom eller henne sätta sig i förbindelse med denna tidnings redaktion.”

Fru Mögelberg själv drabbades av symptom. Men det var inte det värsta, berättar hon med hes röst för alla som vill höra på. Och några till som satt vid borden bredvid. Det var en rörmokare, en pensionerad FN-officer, en jordbrukare och jag.

– Det värsta var att vi inte fick den ersättning för skadorna som med rätta borde ha tillkommit oss! sade hon. Skicka hit buteljen.

Det var länge sedan som detta hände men det grämer fortfarande fru Mögelberg. Hon nämner det så ofta att folk i trakten börjat förvränga hennes efternamn. De kallar henne Lindholm eller Blomqvist eller något annat lika fult.

Fru Lindh… förlåt, fru Mögelbergs man drabbades också men han blev vis av skadan. Och han har inga fysiska symptom. Han håller sig tyst men solidarisk i bakgrunden medan folkhopen utanför för oväsen. De anförs av en greve av okänt ursprung som sårades i en strid. Folk trodde redan han var död men han kom åter och framförde hastigt och oväntat ett frieri till paret Mögelbergs dotter.

– Min dotter slog ihjäl två personer, berättar fru Mögelberg. De kom ridande invid klyftan en mörk natt och hon slog ihjäl dem med en stör. Sedan tog hon pengar av de döda men inte mera än att alla trodde att det rörde sig om en olycka. Skicka hit buteljen.

– Vi vill träffa borgmästaren! ropar man i folkhopen. Soldaterna är oberörda. Men en av dem undrar: är inte också du från Snappertuna? Nej, det är jag inte, svarar mannen. Jag är från Tenala!

Fru Mögelberg övergår till att berätta om björnjakten. Som ni alla vet, finns det inget farligare än en björn som fått smak på kött. Vi gav oss iväg, allihopa, för att söka upp björnen i dess rede sedan vi sett spåren.

Nu hörs en skottsalva utanför fönstret. Jag vaknar av ljudet. Jag ser att det inte var ett skott utan det var en bok med ett urval noveller som fallit på golvet när jag somnade.

Skicka hit buteljen!