Måhända är det åldrande sinnets lust att förenkla besläktat med förmågan att glömma. Man kan alltid göra en dygd av nödvändigheten när dygd inte längre är nödvändig.
Jag talade med en detaljerad man. Han var väl insatt i de förhållanden vi dryftade och han kände till olika nyckelpersoner, organisationers historia och huvuddragen i skeendet. Hans uppgifter var alltid exakta.
Han docerade ofta och gärna. Han docerade också om välkända ting, så att hans filosofiska utläggningar blev en märklig blandning av plattityder och djupsinniga, om lärdom vittnande iakttagelser.
Jag talade med en annan detaljerad man.
Det märkliga var att han mycket ofta tog miste när det gällde det allmänt bekanta men sällan när det gällde specialkunskaper. Horribla kontaminationer ur idéhistorien parades med korrekta formler, formuleringar och insikter i de vetenskapsgrenar som kallas de svåra.
Och allt serverades utan inlevelse eller känsla eller impulsivitet av den förstnämnde men desto mera av den varan hos den senare.
En av dem är gravt alkoholiserad, den andra får en femtumsspik att te sig otillständigt fnittrig.
De borde få byta. Låt mig få gripa in en gång, en enda.