Nuförtiden är skyltarna för fotgängare vanligen förankrade men här hade någon vandal roat sig med att svänga dem så att de alla pekade åt samma håll.
Därför vände jag mig till en kvinna som sakta gick vägen fram:
– Ursäkta, vart leder den här vägen vi går på?
– Det har jag verkligen ingen aning om, svarade hon vänligt.
Det händer rätt ofta att jag nätlös måste inhämta upplysningar av olika mänskor på min väg. Sedan brukar jag skynda mig vidare.
Denna kvinna var ett undantag och jag slog följe med henne i samtal. Det är ju så man gör då man någon sällsynt gång möter en mänska som är på väg till exakt samma plats.