Strax efter att jag i huvudstadens östra del talat med en man som vill tala om Kriget träffar jag i stadens västra regioner en man som vill tala om Kriget.
I hans fall är det värre än mardrömmar. Hans far tog sitt liv.
Fadern var pacifist och tvingades ut till fronten. Han tvingades bevittna hur skarpskyttar mördade fiendesidans soldater. Han tålde det inte.
Därför valde han att beröva sig också sitt eget liv.
Mänskors logik är underlig. Det säger jag inte till den andra mannen som vill tala om Kriget.
Det säger han nämligen själv och det var dock hans far.