En medelålders man jag känner är begiven på att ständigt pröva på nytt.
Nu har han föresatt sig att ställa upp i valet av ny ordförande för De grönas unga kvinnor.
Han är en märklig man.
Men än mera märkligt, ja, i mitt tycke oförklarligt, är att det inte (längre) finns några politiskt gångbara skäl till varför hans kandidatur inte skulle accepteras och tas seriöst av dem det gäller.