På Bij Bij Sij (bbc.com) skådar jag två rubriker som fångar mitt odelade intresse i flykten.
Den ena nämner en sällsynt åkomma som gör att folk börjar tala sitt modersmål med en främmande brytning. Det första dokumenterade fallet var en norsk kvinna som började tala norska på tyska. Hon hade aldrig varit i Tyskland men hennes omgivning blev obehaglig: den fick för sig att hon var en spion.
Det var efter kriget och senare har nya fall noterats på andra håll i världen. Den andra rubriken frågar sig om vi kan drömma på andra språk än vårt modersmål.
På den andra frågan är svaret ett rungande jep, jep. Najn gang tå ja a jiti najnting olempligt, ha e hent et e ja a buri hyör hölis folk talar åp finsk. Itt väjt e ja kvadan he kåmbär elo om e je najn sjukdåom elo kva he jie.
Ja, så täjde artiklan åp bij bij sij vaar åobesvara. Men e a ja aldri vuri mie åmm et najn skrijvär najnting åp na anna sproåk elo me najn anna bryjtning! Åm an itt sjölv vill.
Ja gåtar nåo fundier mäjr åp hede… Tå ja vaknar je e såm ja fåotfaarand har täjde rösten åp finsk i höve in stond…
En ymmärrä…