I inlägget 1036 (den 12 december) tillät jag mig en viss omdiktning av sagan om Törnrosa och det har jag ångrat i sjuhundra år.
De folksagor som upptecknats har en lång tradition och de har modifierats många gånger, inte minst genom filmatiseringar under det gångna seklet. Folklorister bör dock enligt min mening inte efter eget förgottfinnande ändra i traditionen utan de bör i vetenskapens intresse publicera dessa sagor sådana de upptecknats.
Följande äkta tradition fick jag mig till livs av frk Grym, som upptecknat den i Skavaböle ca. i början av 1990-talet.
Det var nämligen en gång tre trallande jäntor som hette Röstorna, Skena-Gun och Tösvin. De bodde i ett litet slott långt ute i skogen tillsammans med sju grisetter (smågrisar) som varje dag tågade till sitt arbete under sång. Dessa hade städslats av Vargens svärmor, som bedrev kolonialvaruhandel med förgiftade äpplen och även innehade aktieminoriteten i en spegelaffär.
När Forbes årligen publicerar en lista på vem som rikast i landet är, visade det sig en dag att ”Förenade Äpplen” passerats av konsortiet RTS-G.
Företagen fusionerades, rangordningen återställdes därmed och alla är lyckliga. Detta enligt en nyhetsjägare som råkat befinna sig i skogen och hade intervjuat Vargen.
En prins Ahmed ibn-Skrammelstylta som i något skede flugit matta till platsen fann sig däremot helt ovidkommande, pustade frustrerat och återvände till sitt land.