Finländska idrottsmän skördade nya framgångar under den gångna veckan. Vid världsmästerskapstävlingarna, som i år hölls i Venezuela, segrade en deltagare från FHF.
Även om finländska idrottare tidigare med framgång deltagit i spelen, var det första gången en representant för vårt land hemförde den ädlaste medaljen. Det är många försakelser han fått utstå under långa, ensamma och monotona träningspass under dygnets alla tider.
Det är märkligt med denna stolthet man känner över landsmännens framgångar. Det finns ju egentligen ingenting som gör denna känsla befogad – om en mexikan eller monegask hade vunnit, skulle det inte inverka menligt på vårt liv och tillvaro. Du och jag blir inte heller mera framstående idrottsmän för att en medborgare från samma nation vinner mästerskapet.
Och ändå är det med en alldeles särskild känsla jag noterar att segraren inte bara bor i samma stad som jag utan även i samma hus! Den mångfaldiga finländska mästaren, som alltså nu kan titulera sig världsmästare, bor i lägenheten alldeles ovanför min.
En anspråkslös plakett till hans ära kommer att sättas upp vid ytterdörren. Det är en vacker gest av hans lagkamrater i Finlands Hälgångares Förbund.