Datum för registrering: 13 oktober, 2015
jul 06
I förrgår berättade jag om henne som såg underbyggarna. Jag gjorde det kanske med ett lätt ironiskt leende tangentbord kanske. Men igår kväll när jag vred mig grymt på min halm hörde jag en explosion. En liten en. En mycket liten en, det var som när Lucille stryker eld på en svavelsticka i dimman på …
jul 05
Det knackade på dörren. Det var Värken, Smärtorna och Hopplösheten. – Jaha? undrade jag. – Det blir ingen blogg idag, förklarade Värken. Skonsamt men bestämt. Smärtorna och Hopplösheten höll med. Det var inte utan att jag själv också gjorde det. Det finns någonstans ett svin, hon vet varför jag inte längre orkar. Kanske ångrar hon …
jul 04
– Nej, sade Bertrand. Nej, jag begriper det inte! Han såg på mig med uppspärrade ögon och tom blick. Han liknade grannas mor när hon – fyra månader och elva dagar efter att ha sett underbyggare – försökte komma till rätta med sin upplevelse. Småfolk finns ju bara inte… men ändå… vad kan det ha …
jul 03
HOPKLISTRADE BERÄTTELSER XII/XII Framme. Var det verkligen hit jag skulle? Talet tolv kan divideras med sig självt, med 6, 4, 3 och 2 och med 1. Det kan också divideras med många andra tal men då får man en massa decimaler och dem får jag inte betalt för. Klockan har XII timmar. Det har även …
jul 03
HOPKLISTRADE BERÄTTELSER XI/XII Det finns i Jokioinen en trådfabrik dit vilsna författare och rådvilla skribenter ofta vänder sig. De har trådar för alla behov och de har förfaren personal som gärna bistår med att knyta samman dem. Men det är långt till Jokioinen. Bor man exempelvis i Bemböle, är det 103,9 km. Dit går man …
jul 03
HOPKLISTRADE BERÄTTELSER X/XII Ingen stiger av i Mäkkylä. Om någon skulle göra det, är det närmast någon som vill göra sig märkvärdig eller så är det en vilsen turist. Något liknande gäller vissa andra stationer men inte alla. Jag föredrar att gå. Rutten är utomordentligt trist med stora tomma rivningstomter och åbäkiga skrapor med tomma …
jul 03
HOPKLISTRADE BERÄTTELSER IX/XII Svante från Alberga är ingen diktare. Här finns dock en Shellstation, flera skyskrapor och på andra sidan järnvägen gamla trävillor. Eftersom jag inte visste vart jag var på väg, fick jag fråga många förbipasserande innan jag var framme. ”Framme” är nämligen en flyktig känsla, mycket flyktig, och att man är det vet …
jul 03
HOPKLISTRADE BERÄTTELSER VIII/XII Nu hade jag redan åkt över tjugo kilometer och det var dags att byta buss. – Peta inte i näsan! ropade jag glatt och klev av. Torka den i stället! Fruarna Ödegåårdh, Silfvernoos och Noreply syntes inte till. De har antagligen återvänt till Borås, där en visning av friluftsmuséet i Ramnaparken äger …
jul 03
HOPKLISTRADE BERÄTTELSER VII/XII Olga Ollonborre steg på samma buss i Ytterby. Det var verkligen ett sammanträffande! Jag hade aldrig träffat författaren förut och visste inte hur hon såg ut. Men ingen, ingen annan kunde ha just denna knipsluga blick än författaren till den underbara treradingen ”Romans i månljus”. Jag citerade den högt. – O, sade …
jul 03
HOPKLISTRADE BERÄTTELSER VI/XII Först efter några års samlande ansåg jag mig förberedd nog att själv börja rikta förebråelser mot okända mänskor (jag hade övat med en utvald skara f.d. vänner). På bussen till grannstaden såg jag nu en äldre kvinna som fick hjälp att ta sig upp på bussen av chauffören. Hon satte sig med …
