Där finns äntligen en liten kvartersbutik!
Jag plockar mat för två dagar framåt och går till kassan. Jag packar dem allt eftersom koderna avläses.
Sedan sätter fröken näsan i vädret. ”Vi tar inte emot kontanter som betalning!” säger hon.
– Men det var ju verkligen vänligt! svarar jag, tar på mig ryggsäcken och mitt alldagliga utseende och försvinner snabbt ut i vimlet i denna obekanta stadsdel.