ExtraX håller i generationer! skriker reklamen. Vilken överdrift, men vad kan inte en reklamskapare hitta på. Man borde kanske övergå till reklambranschen… när det nu finns så litet avsättning för seriösa blogginlägg…
De vitkindade har nått också denna sjö. Jag sitter och… vad är nu det där på bänken? Fågelträck på min enda skjorta!
Här finns en servicestation uppe vid vägen. Jag får litet diskmedel i en pappmugg. Och nere vid sjön kan jag tvätta mitt plagg.
Kanske blev det litet väl mycket diskmedel. Men sol och vind torkar skjortan snabbt. Bussen missade jag, en timme till följande.
Jag vandrar vidare. Varifrån kom plötsligt regnmolnen? På ett ögonblick är det mulet, snart är det hällregn. Jag hinner bli rejält våt innan bussen kommer och jag kliver på.
Den är nästan fullsatt. Men nu börjar små bubblor bildas på skjortan.
Mängder av bubblor. Jag tror inte att någon ser varifrån de kommer men de bildar snart en matta på mittgångens golv. Så når de fram till föraren och börjar distrahera honom.
De andra passagerarna försöker se oberörda ut. Bara en svart liten pojke i en sittkärra sparkar förtjust till bubblorna och slår efter dem med händerna.
När de når upp till vindrutan, måste bussen stanna. Det är ett motorvägsavsnitt och situationen är inte helt ofarlig. Chauffören alarmerar räddningstjänsten.
Passagerarna kan ju inte stiga ut men han öppnar bussdörrarna för att ge dem svalka. Bubblorna väller ut på motorvägen. Efterhand stoppar de upp all trafik. Också räddningsfordonen har svårigheter att ta sig fram. Och nu börjar det regna igen!
Jag skall inte trötta läsaren med flera detaljer men det dröjer fyra timmar innan trafiken löper normalt. Med grävmaskin åstadkom man ett brett dike och vinden för nu bubblorna mot havet.
Fairy är så drygt.