Om man upprätthåller en blogg med strävan att vara innehållslös, är det av vikt att man träffar mänskor som verkligen kan föra intetsägande samtal. De betydelselösa detaljerna är då av största vikt.
Ta nu mannen jag häromdagen mötte på stranden av den sjö jag ofta hänvisat till. Jag var som vanligt ensam där tills han kom gående med sin cykel och klagade på att servicestationen i närheten alltid var stängd. Han fick inget kaffe!
Redan detta enkla samtalsämne räckte länge. Men sedan kom han in på simningen. Han hade inte kunnat besöka simhallen en enda gång i år, sade han.
Vad var problemet?
Ett par simbyxor hade han nog. De hade varit dyra! Men sedan då, när simbyxorna blivit våta? Inte kan han ju vandra hemåt med fuktiga byxor på sig!
Mja, sade jag, du kan byta här på stranden eller simma i kalsongerna. Hit kommer sällan någon och om någon kommer, vad bryr de sig om vad du har för byxor på dig? Bara du har byxor.
Detta samtalsämne räckte långt. Han hade inte tidigare kommit på tanken att man inte nödvändigtvis behövde simbyxor. Han prisade min intelligens och uppfinningsförmåga.
Det gjorde han ännu när han gick.
Det var det sista jag hörde av honom.
”Det var verkligen en god idé”, sade han. Detta hade han dessförinnan upprepat många gånger. Uppriktigt beundrande.
När jag blev ensam igen, insåg jag att jag just fört ett av de mest givande samtalen på mycket, mycket länge.
Varför är bensinstationen så ofta stängd, så att man inte får kaffe?
Det hör till de viktiga sakerna i livet att man får kaffe när man behöver det.
Och att man har torra byxor att byta med, så att man kan simma.
När det är sommar.
Och ännu när det är höst.
Tycker jag.
Och det tyckte alltså min gästtänkare också.