– Först trodde läkaren, sade Mida, att det var något på själva skärmen…
Men när han sedan såg närmare på hjärtat ur olika synvinklar blev han först nervös och sedan storligen förvånad. En vetenskaplig sensation!
För där, klart framträdande på den ena kammarens vägg, stod siffrorna att läsa hur tydligt som helst.
Mida ljuger aldrig. Och skulle hon göra det någon gång, är det bara elakt förtal.
Där fanns ett ”bäst före”-datum!
Det är min högst personliga hypotes – det här är inte Midas tanke – att alla mänskor egentligen har ett sådant. Det är bara det att eskulaperna inte har förstånd att rätt leta efter eller urskilja det.
– Jag bad honom att inte berätta för mig vad det stod, sade Mida.
När upptäckten publiceras – artikeln måste först skrivas och översättas, sedan genomgår den först en granskningsprocedur och sedan blir det väl en massa formaliteter innan hennes läkare får sitt hedersdoktorat – går det inte att hindra att siffrorna blir kända. Redan den s.k. forskaretiken kräver det för att ett så uppseendeväckande rön skall kunna verifieras. Eller falsifieras, vilket ju är vad man kommer att försöka.
– Men jag brukar ändå aldrig läsa medicinska facktidskrifter, sade Mida.