Vad tänkte Sheherazade när den femhundraförsta morgonen grydde?
Detsamma som Kalle Anka och Thérèse Desqueyroux: ingenting.
Men Rimskij-Korsakov var ingen fiktiv person och hans ”låt” (så kallas alla musikaliska verk på Youtube) präglas av hans föreställningar. Mitt i detta orkesterverk finns en lång passage där musiken är stilla, böljande, drömmande, och det enkla motivet återkommer i ständiga upprepningar, först för violinerna och sedan för blåsinstrument.
Som en långsam vals i drömmen. Kanske sov hon.
Femhundra och en natt – och många flera innan dess – under ondskans domvärjo och hatets. Nej, det är ingen svepande drömdans på rosor eller utan, det är en skärande mardröm. Men hon som hatar skall vakna. Om femhundra nätter, tusen eller tiotusen.