-Och jag skrattade så när jag läste den!
Vitsen handlar om ett replikskifte mellan en pojke och hans morfar. Hon berättar den för mig, i telefon. Två saker noterar jag:
– Att hon berättar den så att själva poängen går helt förlorad.
– Att jag själv tidigare har berättat den för henne.
Men rolig måste den ha varit. Begynnande demens är inte i alla avseenden så tragisk för den som drabbats av den – man kommer inte ihåg hur mycket man glömt.
Och var och en av oss åldras från födseln och det allra mesta tål gott att glömmas bort. Allenast ett är nödvändigt.