I den korta inledningen till sin lilla bok om ondska redogör Ann Heberlein för sin utgångspunkt. Den är att förstå vad som driver mänskor att göra andra illa.
Hon som hatar, som jag i denna blogg skrivit om, är medveten om vad hon gör. Hon vet att hennes verksamhet orsakar flera personer stor smärta.
Varför fortsätter hon ändå? Varför ingriper ingen?
Problemet gäller alla onda mänskor i historien – Ann Heberlein exemplifierar ofta med ett för mig helt obekant namn, Anders Eklund, som antagligen är känt för läsare i Sverige, samt med diverse mera kända våldsverkare. Kännedomen om deras brott i omvärlden och de resurser de haft att förverkliga sin ondska varierar men deras avsikt är alltid densamma: att göra någon illa.
I det följande ämnar jag under både instämmande och avståndstagande företa resan mot mörkrets hjärta enligt de tankar läsningen av boken väcker.