Det var en sommarkväll i slutet av augusti, jag satt på balkongen och tittade ut mot skogsdungen. Då dök plötsligt fru Sparf, g. Höök, upp och tittade på mig över räcket.
Hon såg på samma gång förvånad och triumferande ut. Såhär, alltså… ni kan inte se mig nu, men ni kan föreställa er. Hon bor på nedersta våningen.
Sakta sjönk hon ner mot jorden igen och stod sedan en stund på fasta marken och andades djupt. Jag vet inte om det var någon annan som såg henne, det skymde redan.
Fru Sparf-Höök berättade vad jag redan delvis anat mig till… jag hade skymtat hennes skugga på rullgardinen ibland. Hennes stora önskan i livet var att kunna flyga.
Olga Ollonborre berättade en gång – hon tog reda på saken av pur nyfikenhet – att insekter med hennes efternamn gör omkring 50 vingslag i sekunden. Vissa fjärilar håller sig i luften med färre än så, en vanlig fluga behöver 200.
En mänska kan inte flyga. Detta faktum hade gjort fru Sparf-Höök deprimerad i yngre dagar, ända tills hon en gång läste i min blogg att man inte skall tro på allt som vetenskapen påstår.
Och då började hon öva på allvar! Först några slag med armarna i snabbt men lugnt tempo, så länge hon orkade. Varje dag litet flera, litet snabbare. Fyra år tog det henne – enligt träningsdagboken – innan hon kände att tyngdkraften började avta omkring henne, att hon liksom lyftes uppåt!
Naturligtvis måste hon hitta en balans mellan viktminskning och ökad muskelstyrka men hon fann den med tiden. Och nu flög hon!
Att flyga är något mycket personligt och detta gäller i högsta grad om någon gör det för allra första gången i historien och i strid med gällande aerodynamiska tänkesätt, regler och principer. Därför bad jag fru Sparf-Höök om tillstånd innan jag beslöt att skriva om henne och nämna hennes namn. Jag frågade henne både samma kväll och följande morgon.
– Javisst, sade hon legärt. Nu har jag flugit, nu fruktar jag ingenting mer, varken hundar, portvakter eller offentligheten. Skriv på du bara!
Och hon log mot mig, log så där innerligt och belåtet som bara världens första självflygande tant kan le.