– En författare måste alltid förnya sig, viskade [Miranda]. Pröva på nya ämnen och genrer.
Jag beslöt därför att försöka mig på – läkarromanen! Bara att hugga i, in medias res:
– – –
– Nästa patient är herr Ping, sade sköterskan då hon lämnade rummet.
Doktorn stelnade till. Herr Ping! Det var en utmaning… Här på hälsovårdscentralen behandlade man inte svåra sjukdomar, de komplicerade fallen remitterades vidare. Men herr Ping! Det var tydligt att han var sjuk – ändå fick han ingen behandling på sjukhuset, han skrevs inte in som patient hos dem.
Ett mysterium. Doktorn reste sig och gick fram till fönstret. Han såg inte vad som försiggick på parkeringsplatsen. Han grubblade. Han var försenad, kön var lång, och han borde kalla in herr Ping genast. I stället satte han sig vid skrivbordet och läste ännu en gång genom herr Pings journal… nej, han fick ingen klarhet!
Det var inte lönt att grubbla. Och en erfaren läkare vet att han behöver möta patienten personligen, det kan finnas små tecken som inte står att läsa i papperen men som ger en antydan om var problemet finns när man betraktar patienten.
– Herr Ping, varsågod!
Herr Ping kom in, bugade sig artigt och satte sig leende på patientstolen.
– Och hur står det till idag? undrade doktorn.
– Bara bra, sade herr Ping och log ännu bredare.
Doktorn repeterade för sig själv det han just läst på datorns skärm men visste redan tidigare. Gulsot, ikterus kallat, beror på ansamling av bilirubin och ger patientens hud en omisskännlig gul färg. Hos vuxna kan ikterus bero på bl.a. hepatit…
Och så vidare, och så vidare… Men alla herr Pings värden låg inom det normala, de var utomordentliga. Inget fel på levern eller på gallan… Cancer hade genast uteslutits.
Doktorn iakttog noga herr Ping. Han inledde ett samtal, undrade vad herr Ping har för sig på semestern?
Det var det vanliga. Åker ut till sommarstället, umgås med vänner. Och så förbereder han en resa till sina gamla föräldrar i Peking. De är redan…
Peking! Sade han Peking? Doktorn hajar till. Han betraktar herr Ping med nya ögon, som det heter i romanerna.
– Är du… är ni, rättar han sig, kines?
– Ja, säger herr Ping och bugar sig lätt. Ja, jag hade äran att komma till detta vackra land för bara fyra år sedan med…
Doktorn andas ut. Så ler han.
– Herr Ping, säger han, ni är fullständigt frisk! Ni behöver inte komma flera gånger – jag ser… hrm… av de nya provsvaren att det inte är något som helst fel på herr Ping!
Herr Ping ler mycket, mycket brett. Så bugar han sig vördnadsfullt och lämnar mottagningsrummet. Syster Marilyn kommer in igen och kastar en förälskad blick på doktorn:
– Nästa patient är Crow Foot, säger hon.