Månatligt arkiv för september 2024

Bland vidskepliga betraktas fredagen den 13:e som ett särskilt olycksbådande datum. Med nödvändighet inträffar vissa olyckor och katastrofer också under dessa dagar i mänsklighetens historia. Men övertron tar inga hänsyn till sannolikhetsberäkningar och logik. Man förstorar upp det som inträffat och glömmer de som inträffat på andra datum. I mitt personliga liv har vidskepligheten ingen …

Fortsätt läsa »

Jag har dröjt och jag har väntat och jag har tagit all tänkbar hänsyn. Detta inlägg publiceras långt senare än vad som är brukligt – långt in på förmiddagen. Men nu kunde jag inte vänta längre, för läsarnas behov går ändå först. Det är Olga Ollonborre. Det är hennes violetta, blåröda hatt, som förorsakar dröjsmålet. …

Fortsätt läsa »

Ibland… den som mött ett äkta, glödande hat någon gång… har kanske fått uppleva hur det flammar upp ibland, eller – om man så vill – hur det kastar en skugga av isande köld ständigt på nytt över livet när man inte väntar det. Också över ens allra närmaste, mest älskade. Hon som hatar har …

Fortsätt läsa »

Karlavagnen är upp och ned, den har krockat med en Stor Björn och Laura ligger i diket. – Skaklarna pekar i alla fall fortfarande på Polstjärnan, tänker hon och ruskar på huvudet. Det är klart och inte dimmigt. När hon fick sin gula hatt, vart hon lätt förvirrad. Hon körde ut på landsvägen men blandade …

Fortsätt läsa »

Hampus med hattarna har ett utvecklat hattsinne. När det kommer en kund, vet han genast vilken färg vederbörande behöver. Det går inte till som i en vanlig butik. Det är inte så att kunden träder in i lopptorget och trevande eller avgjort säger: ”Det skulle vara en hatt.” Utan när han kommer in i hattavdelningen …

Fortsätt läsa »

– ”När man är liten, orkar man vara i farten hela dagen”, sade den lilla treåriga flickan barnsligt anspråkslöst till Gertrud och mig beträffande boken. ”Och tänk på kineserna! Vi får i alla fall vara tacksamma för att förhållandena där borta är bättre idag.” Hon syftade på hur det var förr på den plats, inte …

Fortsätt läsa »

– Då behövs jag inte längre! säger [Miranda] och omfamnar hjärtligt Gertrud till avsked. – Nej, nu är jag ju riktig! säger Gertrud glatt. Finns, och allt. Trevlig resa! [Miranda] tar flyget hem. Det behöver hon ju egentligen inte göra, för fantasivarelser förflyttar sig hur de vill. Men [Miranda] tycker om att flyga. Klockan åtta …

Fortsätt läsa »

Och jag läste en bok, en gammal, gammal bok; jag läste den alla mina dagar. Det är en mycket märklig bok, jag överdriver inte, för den är skriven av en treårig flicka. Den handlar om våren. Hon berättar hur det är på våren och om det hon ser och upplever omkring sig. Och boken fick …

Fortsätt läsa »

Där var en man, och han öppnade tomatförpackningarna och började byta och plocka ut de bästa till sin. Där var en expedit, han kom till platsen och förklarade att så fick man inte göra. Då sade mannen: Jag kommer aldrig mera till denna butik. Vem gjorde rätt? undrade Gertrud. Ingen, någondera eller båda? Jag tror …

Fortsätt läsa »

Den frågan kunde Gertrud inte svara på och hon bad mig köra istället. Det gjorde jag och vi kom efterhand till ett ställe som var belagt av gula blommor. Hon plockade några av de blå. Vidare förfor hon på följande sätt: de blå blommorna satte hon i en liten vas, egentligen ett litet glas, med …

Fortsätt läsa »