Månatligt arkiv för juli 2024

jul 31

Möten, virus och mänskor, del 1515

Ja, almanackan är sista juli nu. Mc och Lindström avstod från inlägg. Lindströms målande hade förändrats och förbättrats i Wakefield. Han hade gjort skisser i Sjödistriktet och hans tolkning av hallonträdet var koloristiskt utsökt. De blåvitrandiga bären är inte lätta att återge men här fanns harmoni och balans mellan de klara färgerna. Umz och de …

Fortsätt läsa »

jul 30

Möten, virus och mänskor, del 1514

Mitt eget inlägg på symposiet var kort. Jag presenterade [Miranda], min imaginära sångmö, och hennes släktträd. Pappa Prospero m.fl. Miranda betyder ”den beundransvärda” eller rentav tillbedjans- men inga tillber jag obefintliga. Sedan tog de muntra fruarna från Borås vid. Beata Ödegåårdh sjöng sitt inlägg. Hon har en rätt låg stämma när hon talar men hennes …

Fortsätt läsa »

jul 29

Möten, virus och mänskor, del 1513

Idag var Gertrud skrudad i olika ljust blå nyanser. Hon svängde sig ett halvt varv inför publiken innan hon inledde: – Jag vill komma med några små kommentarer till Fros förtjänstfulla analys av påskharefenomenet. Det var Mc som fäste min uppmärksamhet… – Va? sade Mc och tittade sig förvånat omkring. – Det var Mc som …

Fortsätt läsa »

jul 28

Möten, virus och mänskor, del 1512

– Jag förstår din oro, sade Fro. Han är haronom, som nämnts, och i början av studierna ingick både freudiansk och lacansk psykoanalys med särskild inriktning på harar. Inte explicit påskharar men dessa ingick naturligtvis som en underavdelning när det gällde att utforska harens själsliv. Det var innan han insåg att psykoanalys i ovannämnda tappningar …

Fortsätt läsa »

jul 27

Möten, virus och mänskor, del 1511

– Är det en spegel du har där? undrade Mc. – Ja, sade Gertrud vänligt. Hon hade ställt upp spegeln mot ett träd och hon bytte dräkt för varje samling under de dagar symposiet varade, dessutom till morgon, kväll och kaffet. – Du kanske speglar dig i den? undrade Mc. – Ja, sade Gertrud oföränderligt …

Fortsätt läsa »

jul 26

Möten, virus och mänskor, del 1510

Beata ansåg sig självskriven som ordförande. – När man skriver något, inledde hon vårt första kollokvium under det underbara hallonträdet, är det alltid om något man själv upplevt. Även om man fantiserar, kan man bara fantisera utgående från egna minnen och upplevelser, inte andras. – Varför inte andras? inföll Gertrud. Jag tror att på natten… …

Fortsätt läsa »

jul 25

Möten, virus och mänskor, del 1509

Den första jag såg när jag anlände, var Mc. Det förvånade mig. Han var ju inte inbjuden sedan han inte infann sig ifjol. Men han hälsade mig glatt och berättade att han inte hört väckarklockan, att han missat tåget, att han haft ett viktigt osv., osv. I själva verket infann han sig redan ifjol men …

Fortsätt läsa »

jul 24

Möten, virus och mänskor, del 1508

Först något om förberedelserna för symposiet och dess tillkomst. Nu har [Miranda], min imaginära sångmö, en viss betydelse i detta sammanhang – det är ju ändå jag som skriver – och jag inhämtade i ett tidigt skede [Mirandas] syn på saken: – Tag dem med dig allihopa! Tag med de muntra fruarna från Borås, och …

Fortsätt läsa »

jul 23

Möten, virus och mänskor, del 1507

Följande dag gick jag rakt genom Lahtis och tittade på hoppare i plastbacken. Ingen vågade sig ut på flykt från den högsta. Jag följde sedan Jalkarannantie längs Vesijärvis södra strand. Till kvällen blåste där upp en styv kuling från sjön. Så tog jag en väg till Padasjoki som jag av förekommande orsak inte vill avslöja. …

Fortsätt läsa »

jul 22

Möten, virus och mänskor, del 1506

På morgonen kom ett lätt regn som gjorde det lättare att vandra. Cecilia Silfvernoos’ kusin (hon heter Hopia i efternamn) bor i Mäntsälä, nära den stora kyrkan man tycktes dyka in i med bilen när man anlände söderifrån förr i världen. Nu finns där en ringväg. Kusinen är pensionerad journalist, mest har hon skrivit om …

Fortsätt läsa »

Tidigare inlägg «