Den jargong som odlas i boken skall vara den som är typisk för brittiska män och det är puben som är tillvarons centrum – the public house.
Det är mycket möjligt att det förhåller sig på det sättet och kritikerna tycks ju instämmande ha identifierat den.
Jack har dött och hans vänner företar bl.a. en utflykt i en ny Mercedes (det tycks vara viktigt) med hans urna och aska.
Så är det de döda som är huvudpersoner i flera av Bookervinnarna på sistone. Det är först när något är oåterkalleligt borta som vi förstår vad det betyder för oss, det är ju en trivial insikt.
Men viktigt är också att den döda inte kan försvara sig i ord. Vi berövas därför alla de förevändningar, undanflykter och motargument vi inhöljer våra fattiga liv i.
Hon som hatar vet och förstår vad hon orättmätigt har tagit. Måtte tystnaden skrika tills hon vaknar.