Han var en vänsäll, tyskspråkig lärare från Sverige som gästspelade vid fakulteten när jag inledde mina studier. Långt senare stötte jag på hans namn två gånger.
Dels såg jag att han skrivit en grundlig och insiktsfull lärobok i mitt huvudämne. Dels avslöjades att han varit uppgiftslämnare åt Stasi, den östtyska säkerhetstjänsten. Han förlorade sitt prästämbete i Svenska kyrkan.
Christa Wolfs författarskap är också förknippat med Stasi. Hon var född i Polen och hon var en av de tyskar som tvångsförflyttades västerut efter andra världskrigets slut.
Nu kom hon till DDR och skildrade skönlitterärt Tysklands delning, blev aktiv socialist men uteslöts ur östtyska officiella kretsar efter att ha kritiserat regimens behandling av Wolf Biermann.
Och till slut anklagades även hon för att ha fungerat som angivare för Stasi. Innan dess hade familjen själv övervakats.
Hon som hatar är också en angivare. Med ’angiveri’ avser jag inte vanlig skvalleraktighet, nyfikenhet eller oemotståndlig lust att blanda sig i andras angelägenheter. Sådant kan ha andra skäl än ondska – det kan tom. vara utslag av ett slags omsorg.
Jag avser detta: att gå bakom ryggen och från den positionen stöta en dolk i den man lovat kärlek och trohet till döden. Och att ta hjälp av andra, spela hjälplös och utsatt, manipulera vänner och grannar och få myndigheternas stöd för sitt blodiga hantverk. Att sakna ryggrad och att inte söka bot för denna brist utan upphöja den till en dygd.