De misstankar som i det föregående framfördes om den politiska ändamålsenligheten i Büchnerprisen under 1970-talets mitt, förstärks av kunskapen om Manès Sperbers livslopp. Han var polskfödd, kommunist och även psykolog, medarbetare till Alfred Adler. Men han tog avstånd från stalinismens utrensningar och från studentrevolternas våldsbudskap.
Förutom skönlitteratur har han även författat essäer med bl.a. politiska ämnen. Med många kloka ord.
”Niemand sollte die Autorität des Wissens, der Erfahrung und des Könnens für seine Person beanspruchen”, förmanar han. Jag vet ingenting, har inte varit med om något och jag kan ingenting, skulle alltså vara den positiva formuleringen – enkannerligen när det gäller att låta saker och inte personer kämpa på det politiska planet.
Men som moraliskt credo är det förödande. Hon som hatar vet vad hon gjort, hon var med och hon kan ännu göra något.
Ingen ödmjukhet eller blygsel tillkommer samvetet när det gäller att stå upp för sanningen.