«

»

apr 18

Till dess att fälten ligga öde och förhärjade

Bob Dylan hör till de nobelister vilkas produktion jag inte fördjupat mig i men en fras ur hans sång rinner mig ofta i hågen med anledning av denna blogg:

How many times can a man turn his head, pretending he just doesn’t see?

Det är lätt att bli uppgiven inför hatet. Hur många gånger – oändligt många? – kan hon som hatar försvara sin verksamhet inför världen och sig själv?

I den bok jag refererat nämns Stanley Milgrams och Phil Zimbardos experiment ofta. De visade hur mänskor kan låna sig åt de grymmaste handlingar om de tilldelas denna roll, om en auktoritet låter förstå att de förväntas agera så.

Under det uppehåll jag gjorde i skrivandet förde jag en kort diskussion på nätet där en journalist var med. Han efterlyste bättre ekonomiska förhållanden och anställningstrygghet för sitt skrå, vilket inte var oväntat. Hur skall man kunna idka kvalitetsjournalistik utan pengar?

Det som förfärade mig var en utgångspunkt som han själv inte ens ifrågasatte: han menade att om en förman eller överordnad bedömer att man skall tiga med väsentliga fakta i ett ärende, skall man naturligtvis lyda. Den som betalar ens lön har rätt att förutsätta att en journalist inte mot hans vilja publicerar för honom obehagliga fakta.

Men det är inte främst pengarna som driver henne som hatar – även om de i vidare bemärkelse ytterst alltid utgör en av ondskans drivkrafter i denna värld. Hennes feghet är en väsentlig ingrediens. Bristen på kurage är hatets följeslagare hos många.

Kung Davids moraliska indignation när han lyssnar till profeten Natans berättelse riktas mot det egna jaget först när insikten kommer plötsligt, överrumplande och oväntat: ”Du är den mannen!”

How many times can a man turn his head?

Jag tror att i drömmen, före hon somnar eller när hon just har vaknat inser också hon som hatar glimtvis vidden av sin förställning, sitt hat och sin falskhet. Men i den vakna vardagsvärlden finns det så många, så många som hjälper henne att till varje pris undvika att plötsligt rikta blicken åt annat håll än det av auktoriteterna föreskrivna.