”Det är icke annat möjligt än att förförelser måste komma, men ve den genom vilken de komma! För honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet, än att han skulle förföra en av dessa små.” – Luk. 17:2.
Gårdagens blogg handlade om henne som, förvriden i sitt sinne av hat, skiljer åt barnen från deras far.
Holländsk litteratur har många skildringar av koncentrationslägrens fasor, ur olika synvinklar. Jona Oberski är en kärnfysiker som väckte uppmärksamhet med verket Kinderjaren. Oberskis föräldrar flydde nazismen från Tyskland till Holland men också Holland ockuperades av Hitlers trupper. Via Westerbork kom Jona och hans föräldrar till Bergen-Belsen, bägge föräldrarna dog där.
Händelserna relateras i Kinderjaren med ett barns språk och utgående från barnets synvinkel.
Så bör vi också se på dem. Den som inte blir som ett barn kommer aldrig in i himmelriket. Aldrig får vi sluta storögt och oskuldsfullt betrakta och förundra oss över ondskan och hatet – och nämna dem vid namn och bekämpa dem.