Att jag såg lärkan (för några inlägg sedan) var inte min förtjänst utan lärkans. Jag har aldrig sett en sådan tidigare.
Birger Sjöbergs bodbetjänt sjunger för sin Frida: ”Då ljöd en sång från himmelen så skön som inga flera, / Det var den lilla lärkan grå, så svår att observera.”
Eftersom ifrågavarande fågel är mångbesjungen, äger jag en uppsjö beskrivningar av dess utseende och vanor. Tacksamt nog betedde sig min observerade fågel exakt som en lärka skall göra. Det verkade nästan som om den studerat saken i någon fågelbok och sedan noggrant följde instruktionerna.
Nu finns det mig veterligen verkligen ett gymnasium i huvudstaden som bär lärkans namn men jag tror inte att den idkat studier där. Det var nog en naturbegåvning.
Till men för psalmförfattare är den dock ett dåligt rimord.
Den lyfte från jorden och så steg den mot himlen under sång.