Om ondskan skriver ju Lagerkvist på många ställen.
Men man kunde börja med den berömda episoden med det okända tåget i natten. Han är en pojke som vandrar vid sin fars hand i skogen och de ser ett tåg rusa fram, mörklagt och med en okänd förare när inga tåg borde gå.
Det är lätt, det vill säga svårt, att förstå symboliken.
Man brukar inte tolka den som avseende ondskan som sådan. Men som en ondskans förutsättning?
Det oväntade, ogripbara, oförklarliga. Det som förändrar (resten av) livet.
Sveket.
Igår mötte jag förresten en gammal bekant.