«

»

nov 23

Möten, virus och mänskor, del 1017

Vid Hagnäs torg är trafiken livlig. Skymningen börjar falla. Mänskor väller ner i tunnelbanan, bussarna fraktar effektiva och profithungriga unga arbetare och studerande till deras ombonade hem.

Jag har ännu en timme till mitt avtalade möte och vandrar kring på okända gatstumpar. Här är allt mera förfallet. Vid ett litet kvarterssnabbköp sitter en gammal kvinna på huk på gatan. Hon tigger. En kund som kommer ut ur butiken tycks fräsa något åt henne – ödmjukt böjer hon bara huvudet längre ner mot marken.

I fickan har jag några slantar. Mot min vana plockar jag denna gång ut några av de större mynten och lägger dem i den gamla kvinnans slitna vante.

Hon lyfter sitt fårade ansikte mot mig och betraktar mig med outgrundlig blick. Så säger hon:

Jag såg att du har en sedel också!