Pilar, ja. Min blick föll också på en dikt av Henry Wadsworth Longfellow, The Arrow and the Song, i en antologi:
I shot an arrow into the air,
It fell to earth, I knew not where;
For, so swiftly it flew, the sight
Could not follow it in its flight.
I breathed a song into the air,
It fell to earth, I knew not where;
For who has sight so keen and strong,
That it can follow the flight of song?
Long, long afterward, in an oak
I found the arrow, still unbroke;
And the song, from beginning to end,
I found again in the heart of a friend.
Dikten är från 1800-talet och den kan vara i behov av en lätt modernisering även om själva budskapet består. Alla kan inte engelska, jag ger en fri översättning och tolkning:
PILEN OCH SÅNGEN
Med en båge jag köpt i en leksaksaffär
lät jag skjutsa en pil till en högre sfär.
Den for till månen och landade där.
Det är vad jag tror. Närsynt som jag är.
Samtidigt lät jag höra en sång
som jag lärde mig av C – – en gång.
I världen med allt dess buller och bång
drunknade den. — Och tiden blev lång…
Tänk, pilen jag sköt, den kom ändå fram!
Den darrade ännu i ekens stam
när jag fann den. Och sångtexten, bakochfram
som avtryck i vännens kardiogram.