Tábori György eller George Tabori råkade ut för nazitidens förföljelser och via Storbritannien kom han från sitt hemland Ungern till Tyskland. Däremellan finns ett gästspel i USA där han misstänkliggjordes för sina vänstersympatiers skull. Han räknas som en brittisk teaterman, verksam på detta gebit främst i Tyskland och Österrike.
Hans omväxlande öden gör att en biografi över honom kan läsas som skönlitteratur. Verkligheten är underbarare än dikten, påstår man. Då är utgångspunkten att det över huvud inte finns någon underbar dikt. Varje skrivet ord måste ju ha en referens i verkligheten för att kunna förstås och uppskattas eller avvisas.
Likaledes är denne teatermans liv regisserat av politiker och agerande på världsscenen. Så vad säger han själv om livet?
Jo: ”Alle fühlen sich ungeliebt, darum lieben sie zu viele, was wiederum heißt, dass sie niemanden lieben, nicht mal sich selbst.”
Den som älskar hela världen, älskar ingen. Men för den motsatta känslan, hatet, gäller denna regel inte. Tvärtom kan man säga att den som hatar en, hatar alla. Korsspindelns vanvett drabbar alla, innefattande henne själv.
Av denna absurditet gjorde George Tabori teater. Man kommer också i framtiden att göra skådespel av tillvarons absurditet, om världen består. Och när någon visar upp den, applåderar man.