Ett hus är i litteraturen en vanlig symbol för mänskan själv och man talar om dem som putsar fasaden utåt.
K. måste resa bort och frågade om jag kunde hjälpa honom genom att tvätta ett stort fönster mot gatan som var grått av smuts och damm. Det gjorde jag ju gärna men det visade sig att detta dubbelfönster samlat smutsen mellan rutorna under åren. Och den kom man nu inte längre åt, inte förrän fönstren krossas.
Det finns visdom och tröst i de enklaste bilder.