Månatligt arkiv för februari 2018

feb 18

1983: William Golding

Den första vuxenroman jag läste var Flugornas herre av William Golding. Det var ett misstag. Bibliotekarien, en sträng äldre gråhårsman,  var noga med att barn inte lånade böcker från vuxenavdelningen. Den var avskild från den tillåtna barnavdelningen med en vägg och just där fanns lånedisken där han antecknade låntagarens nummer och stämplade korten. Möjligen tilläts …

Fortsätt läsa »

feb 17

1984: Jaroslav Seifert

Jaroslav Seifert  är en poet som förlorar mycket på att översättas. Han är en ordkonstnär som briljerar också med satsens musikaliska egenskaper. Därför klingar hans dikter också mycket oskönt i svensk översättning. (Harry Järv, en av översättarna, var en briljant kännare av tjeckisk litteratur, men hans poetiska talanger räcker inte till.) Det finns väl ingen …

Fortsätt läsa »

feb 16

1985: Claude Simon

Det är långt, långt borta på en väg, det är halt, svart och kalt, det är vind, stark vind. Någon håller i min hand och drar mig med, höga träd, det är vind, stark vind. Vi gå bland andra mänskor åt ett stort, vitt hus, dån och brus, det är vind, stark vind. På en …

Fortsätt läsa »

feb 15

1986: Wole Soyinka

Om Wole Soyinka varit en fiktiv person i en annan författares alster, hade denne antagligen anklagats för bristande realism. Soyinka har haft vad man kallar ett omväxlande liv, vilket hans serie av memoarer börjande med Aké – barndomsåren, visar. Senare har han studerat litteratur och föreläst i universitet – ”Prof” är det allmänna tilltalsordet i hans …

Fortsätt läsa »

feb 14

1987: Joseph Brodsky

Men som fortsättning på och kommentar till föregående inlägg citerar jag en dikt av Joseph Brodsky, Новая жизнь, den första och den sista strofen: Представь, что война окончена, что воцарился мир. Что ты еще отражаешься в зеркале. Что сорока или дрозд, а не юнкере, щебечет на ветке ”чирр”. Что за окном не развалины города, а …

Fortsätt läsa »

feb 13

1988: Naguib Mahfouz

Arabvärldens ende nobelpristagare, Naguib Mahfouz, var kanske ateist – åtminstone ur fundamentalistiskt muslimskt perspektiv. Hans roman Drömmarnas gata – eller på arabiska ung. ”Barnen i grannskapet”, أولاد حارتنا , är en renodlad allegori där världen är den gata där han bor. I Det stora huset vid gatans slut bor Allah själv (?), under namnet Gabalawi. Islams profeter …

Fortsätt läsa »

feb 12

1989: Camilo José Cela

På sextiotalet fördes i Sverige den s.k. ”trolöshetsdebatten”. I Finland fanns inte de mentala förutsättningarna för en liknande debatt – den betingades nämligen långt av en frustration över Sveriges passivitet och ömkliga eftergivenhet mot Tyskland under kriget. Men det var författare från överklassen som Olof Lagercrantz och Lars Gyllensten som trumfade genom den relativistiska syn …

Fortsätt läsa »

feb 11

1990: Octavio Paz

Quiso cantar, cantar para olvidar su vida verdadera de mentiras y recordar su mentirosa vida de verdades. Orden är Octavio Paz’ i Epitafio para un poeta. Livslögnen låter sig hos honom beskrivas som en konflikt mellan poesins värld och politikens. Diplomat som så många latinamerikanska poeter ägde han insikten att poesi kan vara politisk men politiken aldrig …

Fortsätt läsa »

feb 10

1991: Nadine Gordimer

Liksom Doris Lessing (25/1) och J M Coetzee (29/1) har Nadine Gordimer apartheid som bakgrund för sitt författarskap. Den uppenbara orättvisa som rasåtskillnaden innebar har gjort den till ett mem. självklart motiv för författare med erfarenhet av livet i södra Afrika. Likaså har de alla tre skildrat den mot bakgrund av familjerelationer. My Son’s Story av Gordimer …

Fortsätt läsa »

feb 09

1992: Derek Walcott

På den lilla ön St. Lucia i Västindien föddes den stora poeten Derek Walcott. Han skriver poesi som är som havet självt. Majestätiskt, outgrundligt och grått men också bländande, glittrande, växlande och färgrikt, djupt. The Sea Is History Where are your monuments, your battles, martyrs? / Where is your tribal memory? Sirs, / in that …

Fortsätt läsa »

Tidigare inlägg «

» Senare inlägg