«

»

jan 30

2002: Imre Kertész

De två nobelpristagare som har erfarenheter i nazistiska koncentrationsläger som viktigaste förutsättningar för sitt författarskap – Primo Levi och Imre Kertész – behandlar sitt tema på skilda sätt.

Där Primo Levi verkar kyligt objektiv är Imre Kertész rasande subjektiv, så också i boken Kaddis a meg nem született gyermekért  – en kaddish över ett ofött barn.

Men båda dessa författare reflekterar på ett ställe över hur godhet, altruism, är möjlig. Hur kan man förklara att en mänska i lägret riskerar eget liv och hälsa för att bistå en annan?

Det ställer Theodor W. Adornos ofta citerade ord i ny belysning:  ”Nach Auschwitz ein Gedicht zu schreiben, ist barbarisch.” De har utsträckts till att gälla också den fiktiva prosan. Den sköna litteraturen – belles lettres – över huvud kan inte längre vara skön…

Men Adorno räknade med en dialektik där kultur och barbari bekämpade varandra och med ’kultur’ av avsåg han närmast det som också benämnts finkultur. En handling av godhet skulle omstörta helvetet och den är den högsta kulturella yttring vi känner.

Säkert var det både Levis och Kertész’ avsikt att skriva enligt devisen ”det får aldrig hända igen”. Men var det den primära drivkraften?

Efter Auschwitz är det nödvändigt att skriva både prosa och poesi! Inte för att ”skriva av sig” som det menlösa uttrycket lyder eller för att omvälva samhället, utan därför att det är en kristen piikt.

Hon som hatar får inte stå oemotsagd. Hennes svek och lögner får inte tystas ner.

En kaddish är en judisk bön. Det arameiska ordets rot är ordet ’helig’ och bönen prisar Guds storhet och härlighet och uttalar den bedjandes önskan att Hans rike skall utbreda sig i världen.

Kertesz’ kaddish kan sammanfattas i ordet ”nej”: nej, det får inte ske, nej, barnet får inte födas till denna onda värld! Nej, nej, nej, mänskolivets tragedi får inte upprepas än en gång!

En verklig kaddish kan däremot sammanfattas i ordet ”ja”. Ske Din vilja!

Du gav mig en ond och svekfull hustru men det var Du som gav mig henne. Du gav mig barn och Du lät henne ta dem från mig, men de är Dina och förblir Dina. Du tillät den ondska som bor i henne men Du kan också vända hennes sinne tillbaka till Dig.