«

»

Apr 26

1912: Gerhart Hauptmann

I Schlesien – idag delat mellan Polen, Tjeckien och Tyskland – inträffade år 1844 ett uppror bland vävare i textilfabrikerna. Det var en försmak av 1848,  ”Europas galna år”, då oroligheter inträffade överallt – utom i Finland, där studenterna nöjde sig med att vandra ut till ängarna i Gumtäkt och sjunga vår nya nationalsång.

Hauptmann skrev skådespelet Die Weber om detta uppror. Någonting om pjäsen berättar det faktum att kejsar Wilhelm II avstod från sin loge i Deutschen Theater i Berlin under spelsäsongen 1894/95, då den uppfördes. Han vill därmed uttrycka sitt allrahögsta missnöje och skada teatern ekonomiskt.

Felet med denna liksom andra av Hauptmanns pjäser var att han skildrade ”låga” motiv på ett realistiskt sätt. Dessutom skildrade han alkoholism och sjukdomar, ärftliga sjukdomar, och analyserade i sina dramer ekonomiska och sociala förhållanden i Tyskland.

En berömd dikt om samma händelser går i samma stil, den skrev Heinrich Heine redan ett år efter upprorsungen:

DIE SCHLESISCHEN WEBER

Im düstern Auge keine Träne,
Sie sitzen am Webstuhl und fletschen die Zähne:
Deutschland, wir weben dein Leichentuch,
Wir weben hinein den dreifachen Fluch –
Wir weben, wir weben!

Ein Fluch dem Gotte, zu dem wir gebeten
In Winterskälte und Hungersnöten;
Wir haben vergebens gehofft und geharrt,
Er hat uns geäfft und gefoppt und genarrt –
Wir weben, wir weben!

Ein Fluch dem König, dem König der Reichen,
Den unser Elend nicht konnte erweichen,
Der den letzten Groschen von uns erpreßt
Und uns wie Hunde erschießen läßt –
Wir weben, wir weben!

Ein Fluch dem falschen Vaterlande,
Wo nur gedeihen Schmach und Schande,
Wo jede Blume früh geknickt,
Wo Fäulnis und Moder den Wurm erquickt –
Wir weben, wir weben!

Das Schiffchen fliegt, der Webstuhl kracht,
Wir weben emsig Tag und Nacht –
Altdeutschland, wir weben dein Leichentuch,
Wir weben hinein den dreifachen Fluch,
Wir weben, wir weben!

Hauptmanns pjäs och Heines dikt kan också gärna avnjutas tillsammans. Det var den 3 juni 1844 som tretusen vävare i Peterswald (po. Pieszyce) krävde högre ersättning för sitt arbete och demolerade fabrikantens hus och flera fabriksbyggnader. Elva av dem dog när preussiska soldater sköt in i mängden för att återställa ordningen.

År 1848 utgavs också Kommunistiska manifestet av Karl Marx och Friedrich Engels. Hundrafyrtio år senare föll Sovjetunionen samman. De hungrande massorna och deras elände är större än någonsin – inte minst i det enda land där den rigidaste formen av kommunism ännu kvarlever.

Men vi väver, vi väver! Vi väver Korsspindelns svepning, på det att en pånyttfödd mänska månde uppstå ur hatets klibbiga nät.