«

»

Dec 07

Den otillräckliga frågan

Det finns i Vladimír Holans mycket långa dikt Noc s Hamletem en kort passage av följande lydelse:

 

Kdysi, kráčeje kvetoucím vřesovištěm,

zaslechl jsem dětskou otázku proč?

a nemohl jsem odpovědět.

A nemohl bych odpovědět po tolika letech ani dnes

při středním reliéfu lůny,

neboť dětem nestačí odpověď a dospělým otázka.

 

Ja, en passage i ordets rätta bemärkelse. Vi vandrar, jag har varit ung och är nu gammal, och varken frågan eller svaret var nog för Hamlet.

 

Längre fram i dikten följer en dialog mellan Orfeus och Eurydike. Holan söker ett inomvärldsligt svar på sina många frågor.

 

Det räcker inte, frågan är för liten. Varifrån kommer ondskan, hur kan hon som hatar bevara den och nära och omhulda den utan att någonsin förtröttas i sitt hat? Svaret är för kort, frågan för lång.

 

Kristi födelses fest närmar sig. Ondskan förtätas och förmeras.

 

Když mne důvěřivě přijímá mé dětství,

dávám se do zpěvu.

Když pomyslím na trnovou korunu Pána Krista,

zmlkám úděsem.

Když pohlédnu na trnitý keř a vidím v něm ptačí hnízdo,

začínám naslouchat.

Ale když poznávám člověka,

dávám se znovu do nářku…..